Snickarglädje
En allvarlig släng av snickarglädje har drabbat min högt älskade make :) Det händer inte oftare än vartannat år men när det händer då jädrar går hammaren med vindens hastighet. Nu är utbyggnaden klar som påbörjades vid förra utbrottet, bara målning återstår och den uppgiften faller på mig. (jipi)
Upprätning av rasat staket hann han också med min fantastiska man.
Själv har jag krupit runt i rabatterna och grävt, identifierat och delat växter ivrigt påhejad av en Anton på 2,9år och tvillingpojkar på snart 4år.
- Där är en murdarr schnigel! - Ska du inte ta bort den murdarr schnigeln? Ska du klippa den, mormor klipper dom i huvet så det kommer bloood! - Får jag hjälpa dig att gräva? - Får vi äta krusbär? - Är dom gröna mogna? (samma fråga 35ggr! ) Tålamodsprövande men nyttigt, inser att det kan bli värre än med en trotsig, frågvis gosse...man kan ju har två på samma gång. Fast då får man ju ioffs. dubbelt så många mjuka kinder att pussa på, 2 söta små näsor att gnussa mot och en vilt skrikande goding under varje arrm när man genomsvettig ilsket travar iväg bort från godishyllorna vid kassan ut från affären utan att handla något :)
- Detta var ju just sånt där svammel som jag inte riktigt vet vad det kom ifrån? Vet du? Vet nån?Vem vet?
Nu har vi iallafall tvättat av oss arbetssvetten och ska korka upp en flaska svalt vitt vin och äta god glass och trligtvis somna i soffan inom 1h. Mysig fredagskväll m.a.o...*S*
Kram
Sen vill jag bara tillägga att det rasslar ännu...:)
