Låg, lägre , lägst :o(

Usch, jag har plötsligt trillat ner i ett deppigt hål fyllt med otålighet, ilska, apati, magont, trötthet och en hel massa blääk-känslor till. Det är väl den fortvarande osäkra situationen på jobbet som gör sitt till. Vill inte vara kvar där längre, har liksom fått nog nu. Letar med ljus och lykta efter nått nytt jobb eller kanske en utbildning?


Det har ioffs hänt en fin sak idag och det är att jag fått kika på ett litet underverk, Annicas lille Robin.
En helt bedårande liten kille.  :o)


Ronjas lilla hand är så stor emot det lilla huvudet :)
En liten smygtitt........shhhh

Kommentarer
Postat av: Therese

Men vännan, *håller om dig*, är ju så lätt att klyschigt säga:- Det ordnar sig! Men det brukar göra det även om vägen dit brukar kännas milslång och helt utan gatubelysning. Jag har dom senaste dagarna klarat mig utan starka äckliga värktabletter och känner mig så glad, alltså delar jag med mig av lite av mina positiva tankar till dig nu *svoschh*. Bara för några dagar sen så grät jag och undrade om det alltid ska vara sä här och sen dess så har jag bara blivit bättre, men jag ropar inte hej än, nej du det vågar jag inte. Men krama dig så här på avstånd kan jag och vill du prata lite så vet du var jag finns!

*kramar om dig stenhårt*

2006-01-16 @ 23:05:02
Postat av: Humla

Kram kram kram kram kram kram kram kram och en KRAM på toppen! :-)

Och en sån fin liten Robin... oj oj.

2006-01-18 @ 22:03:12
URL: http://www.mammahumla.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0