Lena

det är ju helt fantastiskt var svårt det kan vara att få reda på vad som felas med min axel :(
Jag var ju hos doktorn igår, en ny eftersom min ordinarie är sjukskriven.
Hon fick mig att göra diverse rörelser med armarna och axlarna, det verkade ju inte vara nån fara.
NÄ! Jag har ju inte ont nu eftersom jag ju varit väldigt försiktig och undvikit alla rörelser som smärtar vilket är i stort sett allt som innebär att jag lyfter armarna över huvudet, bär en matkasse, tränar, sover på sidan, utför mina arbetsuppgifter....mm.

 Sen sa hon att det nog kanske var psykiskt men då sa jag stopp eftersom de inte kan "skylla" allt på psyket och axeln har jag ständigt ont i....orolig eller inte. Att ha en anteckning i journalen om panikångest är bannemej inte bra eftersom det är väldigt vanligt med ett bemötande som det här:  - Hur är det hemma, hur mår du egentligen? Det här är ju inget farligt, det vet du väl?
Allt detta sagt med huvudet lätt på sned med en vänlig och väääldigt förstående blick. USCH!

Nån magnetröntgen vill de iallafall inte skicka mig på nu eftersom jag ju fått röntgat nacke/skuldra och kommer säkert inte hitta nått annat med mr kameran.
 
Däremot tyckte hon att jag ska jag äta 1x3 ipren om dagen + träna massor för jag har ju övervikt. NÄHÄ!?!
Biten om att jag vill ha hjälp med axeln så att jag kan fortsätta träna på friskis hade hon nog helt missat, likaså att jag går hos en dietist pga övervikt och pco - Suck! Så nu fick jag en ny tid om 2v för att jag ska känna att jag har någon som följer upp och kollar mig.
Jaha, jag får väl promenera så fötterna ryker och knapra ipren :)
Tror säkert att jag går ner några gram men jag tror inte att axeln kommer bli bra. (erfarenhet)

Bye bye